Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Vissa av orden kan vara mycket lokala– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingarMin mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare. Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage
Följ med på en språklig resa genom äldre släktingars uttryck.
I detta avsnitt av Språket utforskas de unika och ibland konstiga ord och uttryck som äldre släktingar har använt genom tiderna. Vi tar del av exempel från lyssnarnas släkter, inklusive intressanta termer som 'häffel' och 'bissa', och diskuterar deras ursprung och betydelse med språkforskaren Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Lyssnarna får också insikter om hur språk förändras över generationer och vad detta betyder för ordens livslängd. Genom konkreta exempel bjuder Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist in till en fascinerande diskussion om det svenska språket och dess lokala variationer.
