Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.1800-talssvensken kallade sin kompis för brorVi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om språket i relationerPå italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?Mer om språket i relationerLäs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Hur har vårt sätt att säga 'Jag älskar dig' förändrats genom tiderna?
I detta avsnitt av Språket diskuterar vi hur uttrycket 'Jag älskar dig' har utvecklats och blivit mer vanligt i olika typer av relationer. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, berättar om skillnader i hur olika generationer uttrycker sin kärlek, och varför uttrycken blir mer varierade idag. Hon förklarar också det sociala språket kring vänskapsrelationer och de senaste trenderna där ord som 'nuvarande' tillkommer i relationella sammanhang. Podcasten tar dessutom upp historiska perspektiv, som hur män för 150 år sedan brukade ha en bror-terminologi bland vänner. Vi pratar om språkliga nyanser i betydelserna av 'Jag älskar dig' och skillnaderna i att använda det romantiskt jämfört med att tilltala vänner. Avsnittet ger insikter i hur språket påverkar våra relationer idag.
