Fängslande samtal med Sveriges humanioraforskare

#1 Universum (2018)

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och vet vi redan nu när liv på jorden blir omöjligt? Följ med på en svindlande timme genom universums historia – och framtid. Gäster i studion: astrofysikern Zackrisson och idéhistorikern Johan Kärnfelt. Avsnittet publicerades första gången den 20 december 2018.

67 min

#2 Karl Marx (2015)

Karl Marx (1818-1883) är en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare. Men hur var han som student? När och hur väcktes Marx kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden diskuterar Karl Marx, hans egen tid och arv till vår samtid. Gäster i studion: Sven-Eric Liedman och Johan Fornäs. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

49 min

#3 Det ockulta sekelskiftet (2015)

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion: Per Faxneld, Inga Sanner och Margareta Tillberg. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

41 min

#4 René Descartes (2019)

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom förnuftet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo sum, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker, präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död? Gäster i studion: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Jonna Bornemark. Avsnittet publicerades första gången den 26 juni 2019.

52 min

#5 Franska revolutionen (2018)

Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion: Jonas Nordin Avsnittet publicerades första gången den 20 februari 2018.

60 min

#7 Mentalsjukhusets historia (2018)

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att ”dåren” snarare var en ”sinnessjuk” som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion: Helena Ek och Annika Berg. Avsnittet publicerades första gången den 6 februari 2018.

58 min

#8 Postmodernismen (2018)

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion: Anders Burman och Frida Beckman. Avsnittet publicerades första gången den 4 april 2018.

70 min

#9 Friedrich Nietzsche (2021)

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filosofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. Gäst i studion: filosofen Hans Ruin. Avsnittet publicerades första gången den 22 december 2021.

64 min

#10 Tutankhamon (2019)

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Gäster i studion: Sami Uljas, Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg. Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

68 min

Sommarrepriser: TOPPLISTAN

Efter sommaren fyller Bildningspodden 10 år och 200 avsnitt. I årets upplaga av poddens sommarrepriser gör vi därför en tillbakablick på arkivet. Bildningspoddens avsnitt har spelats över 8 miljoner gånger, men alla avsnitt har inte lika många lyssnare. Det finns en topplista. Först ut, på plats nummer 10, finner vi avsnitt #96 om Tuthankhamon från 2019. Det samtalet kan ni lyssna på redan idag. Nedräkningen fortsätter sedan hela vägen fram till slutet av augusti. Därefter är Bildningspodden tillbaka med nya avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en riktigt skön och bildande sommar!

1 min

Essä: San Quentin – av Ulf Olsson

Fängelset San Quentin, norr om San Francisco, är mytomspunnet och ökänt. Innanför murarna lever drygt tretusen människor sina liv, isolerade från omvärlden. Vem blir man i ett fängelse? Några av fångarna på San Quentin blir studenter, i fängelset finns nämligen ett college. En dag åker en svensk professor dit för att undervisa. Det blir början på en vindlande vandring genom ändlösa korridorer, fängelsets historia, rasismens USA och samtida svensk kriminalpolitik. Litteraturhistorikern Ulf Olsson berättar om sin tid på San Quentin och reflekterar över inspärrningens logik. ULF OLSSON är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och har under senare år även undervisat i USA. Hans forskning har kretsat kring allt från svenska författarskap som Birgitta Trotzig, August Strindberg och Lars Norén till det amerikanska bandet Grateful Dead. När Olsson inte undervisar i olika sammanhang skriver han böcker, både på svenska och engelska. Senast våren 2024 utkom han med "Olydiga undersåtar. En pamflett, om olydnad i olika former" (Nirstedt/litteratur). Manus och inläsning: Ulf Olsson Redaktör: Hedvig Härnsten Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Producent och redaktör: Magnus Bremmer

51 min

#199 Hanna Hirsch Pauli

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

66 min

Ljudessä: Kvinnlig vänskap – systerskap eller konkurrens till döds? av Anna Victoria Hallberg

Vi översvämmas dagligen av råd och tips om hur man vårdar en kärleksrelation. Mer sällan riktas ljuset mot vänskapen, som även den kan vara både livslång och problematisk. Alltsedan antiken har filosofer försökt ringa in vari vänskapen består och samtidigt verkar den vara historiskt föränderlig. Det gäller inte minst vänskap mellan kvinnor. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg läser Elena Ferrante och tittar på TV-serien Industry, och ser frågor väckas om kvinnlig vänskap i vår tid. Manus och inläsning: Anna Victoria Hallberg. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer Fler essäer hittar du på anekdot.se.

20 min

#198 Virginia Woolf

Virginia Woolf (1882-1941) är en av den litterära modernismens portalfigurer. Med sina djärva berättargrepp och nyskapande perspektivskiften bidrog Woolfs böcker starkt till skapandet av den moderna romanen. Men som för många kvinnliga författare i historien har biografin ibland ställts i vägen för författarskapet. Om Woolf berättas lika ofta om hennes psykiska ohälsa och slutliga självmord som om hennes banbrytande litteratur, trots att Woolf själv insisterade på litteraturens frihet. Hur blev det så? Bildningspodden diskuterar mytbildningen kring Virginia Woolf och närläser hennes viktigaste böcker. Gäst i studion är litteraturvetaren Maria Trejling. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

53 min

#197 Tullar

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

56 min

#196 Propaganda

Från reklam och valaffischer till auktoritära staters lögnmaskiner – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. I vår tid har propaganda alltmer blivit förknippat med trollfabriker och desinformation som politisk strategi. Så hur definierar vi begreppet idag? Och hur har propagandan förändrats historiskt? Är DDR:s propagandamaskin verkligen väsensskild från dagens desinformationskampanjer? Och vilken roll spelar egentligen fenomen som "astroturfing" och gräsrotslobbyism i dagens politiska offentlighet? Bildningspodden går till botten med ett lika komplext som högaktuellt fenomen. Gäster i studion är filosofen Anna-Karin Selberg, författaren Ingrid Carlberg och medieforskaren Andreas Widholm. Samtalet leds av Hedvig Ljungar. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Inspelningsteknik: Andreas Johansson. Producent: Magnus Bremmer

61 min

#195 Chinua Achebe

Nigerianske Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen Allting går sönder (Things fall apart) från 1958 gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Boken är idag en klassiker och en av världslitteraturens mest lästa romaner. Vad är det som gör den så stark? Hur utvecklades Achebes författarskap efter debuten? Och hur väl passar hans pedagogiska men politiskt komplexa romaner dagens litteraturklimat? Bildningspodden introducerar en litterär gigant och närläser hans mest kända roman. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Jörngården Galili och Stefan Helgesson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

59 min

Ljudessä: Är oberoendet ett ideal värt att dö för? av filosofen Fredrik Svenaeus

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

17 min

#194 Arabiska våren

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

58 min

#193 Stoicismen

Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi, en antik självhjälpsguide i mindfullness för den som vill lära sig att stå ut med en kaotisk och svårbegriplig samtid. På kuppen har tänkare som Marcus Aurelius och Seneca blivit bästsäljare. Men hur väl stämmer hajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Handlar det berömda "stoiska lugnet" om att vara likgiltig eller moget besinnad? Ville stoikerna mest göra livet uthärdligt för individen eller också göra världen till en bättre plats? Och vad gör dessa antika tankar så gångbara idag? Bildningspodden går till källorna om stoicismen tillsammans med filosoferna Charlotta Weigelt och Hans Ruin. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Ljudproduktion: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

62 min

Bildningspodden

Avsnitt

#1 Universum (2018)

#2 Karl Marx (2015)

#3 Det ockulta sekelskiftet (2015)

#4 René Descartes (2019)

#5 Franska revolutionen (2018)

#7 Mentalsjukhusets historia (2018)

#8 Postmodernismen (2018)

#9 Friedrich Nietzsche (2021)

#10 Tutankhamon (2019)

Sommarrepriser: TOPPLISTAN

Essä: San Quentin – av Ulf Olsson

#199 Hanna Hirsch Pauli

Ljudessä: Kvinnlig vänskap – systerskap eller konkurrens till döds? av Anna Victoria Hallberg

#198 Virginia Woolf

#197 Tullar

#196 Propaganda

#195 Chinua Achebe

Ljudessä: Är oberoendet ett ideal värt att dö för? av filosofen Fredrik Svenaeus

#194 Arabiska våren

#193 Stoicismen

Dumma Människor

Vetenskapsradion

Språket

Podventorys insikter

Avsnitt

#1 Universum (2018)

#2 Karl Marx (2015)

#3 Det ockulta sekelskiftet (2015)

#4 René Descartes (2019)

#5 Franska revolutionen (2018)

#7 Mentalsjukhusets historia (2018)

#8 Postmodernismen (2018)

#9 Friedrich Nietzsche (2021)

#10 Tutankhamon (2019)

Sommarrepriser: TOPPLISTAN

Essä: San Quentin – av Ulf Olsson

#199 Hanna Hirsch Pauli

Ljudessä: Kvinnlig vänskap – systerskap eller konkurrens till döds? av Anna Victoria Hallberg

#198 Virginia Woolf

#197 Tullar

#196 Propaganda

#195 Chinua Achebe

Ljudessä: Är oberoendet ett ideal värt att dö för? av filosofen Fredrik Svenaeus

#194 Arabiska våren

#193 Stoicismen

Liknande poddar

Dumma Människor

Vetenskapsradion

Språket

Podventorys insikter