Ekonomiekot Extra: Djuplodande samtal om ekonomi

Guldpriset slår rekord – därför är det obehagligt

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig prisökningBara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.Trump-effektenEn del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.Farlig föraning: inflation och geopolitisk oroNär guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.Guldrush även bland privatpersonerDen kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Maria Landeborn, senior ekonom Danske BankKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorPeter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken SverigeTorbjörn Iwarson, partner Centaur fonderErik Thedéen, chef RiksbankenRebecca Patterson, Council on Foreign Relationsekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Jakten på den försvunna tillväxten

Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

Klarnas väg till Wall Street – ett segertåg kantad av hård kritik

Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsnotering i New YorkEfter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Svensk succéTotalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.En mörk baksida”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitetSven Carlsson, teknik- och grävreporterSverre Linton, chefsjurist AktiespararnaSebastian Siematkowski, vd och medgrundare KlarnaNiklas Adalberth, medgrundare Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Fotbollens smutsiga baksida – skumma agenter och gängkriminella

Fotbollen har blivit en industri med övergångssummor som spränger alla gränser. Och bakom målen, applåderna och pokalerna finns en smutsig baksida med skumma agenter och gängkriminella. Har fotbollen tappat bort sina rötter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spelet bakom speletFotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat.RekordövergångarAlexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”.Olof Lundh: ”Det är ett vackert spel på plan men långt från vackert utanför”Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”.Få straffasSamtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så?Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Olof Lundh, chefredaktör FotbollskanalenPär Ivarsson, redaktör EkonomiekotSven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business SchoolAlexander Isak, fotbollsspelare LiverpoolGary Cotterill, reporter Sky Sport Kristoffer Bergström, reporter AftonbladetPer Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelningMikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundetekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

Skuggorna från Allra – nu ryker fler fonder

Det införs en gas i det allmänna pensionssystemet, och så fortsätter upprensningen på fondtorget efter tidigare pensionsskandaler. Den tidigare Allra-chefen har kommit ut ur fängelset, men ärendet är inte avslutat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fondtorget görs omUpprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen. Allras vd: Jag är oskyldig Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar”En “gas” införs i det allmänna pensionssystemetSamtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Monica Zettervall, pensionsexpert PensionsmyndighetenHans Bolander, reporter Dagens industriErik Fransson, kanslichef FondtorgsnämndenAAnna Tenje (M), socialförsäkringsministerFredrik Hård, ekonom Fondbolagens föreningAlexander Ernstberger, fd vd Allraekonomiekotextra@sverigesradio.se

24 min

Lånefesten slår tillbaka – ”en fråga om liv eller död”

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fler äldre vill ha hjälpSkulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden. Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausasOch berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med.Skuld och skam”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson KronofogdenJulia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens UniversitetErik Thedéen, chef RiksbankenMartin Ekberg, Kronofogde MalmöAnna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region SydAnette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare GöteborgNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Valbudget väntas – finansministern lovar stöd till hushållen

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. HushållenI budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.KonjunkturlägetNyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Elisabeth Svantesson (M), finansministerAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetHelena Gissén, inrikespolitisk kommentator EkotSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefsekonom LOChristina Nyman, chefsekonom HandelsbankenTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker NordeaMikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talespersonProgrammet spelades in 15 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

24 min

Jobba mindre? – så fortsätter striden om arbetstiden

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Framsteg i avtalsrörelsenArbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitikLO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.Lagstiftning eller förhandling?”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, generaldirektör MedlingsinstitutetMats Essemyr, ekonomhistorikerJohan Lindholm, ordförande LOVeli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LOCamilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges IngenjörerMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenMattias Dahl, vice vd Svenskt NäringslivEinar Humlin, förhandlingschef Tech SverigeProgrammet spelades in 8 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Turism: Guldgruva eller huvudvärk?

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Protester i SydeuropaDenna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.Välkomna – men vem betalar notan?Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det.  I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?TuristavgiftTanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande NaturturismföretagenLovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, MittuniversitetetAnna Wallén, näringspolitisk chef VisitaAnders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKRJan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker SotenäsDani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

25 min

Då ska du säga upp dig – byt jobb som en vinnare

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sök rätt jobb – och på rätt sättNär jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriärSamtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum AcademyJoacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFNMats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds UniversitetSebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnareProgrammet spelades in 10 juli 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Tullar och valutasmockor – så går det för storbolagen

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporternaMen trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.Viktiga för skatteintäkter och anställningarFör Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.Nedskärningar och besparingarMen nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Söderfjell, aktiechef ÅlandsbankenVictor Jensen, reporter EkonomiekotTom Johansson, statistiker SCBJohan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörerBörje Ekholm, vd EricssonStefan Widing, vd SandvikHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsJohan Torgeby, vd SEBBenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerElisabeth Svantesson (M), finansministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

Så används barn för att dra in likes och pengar

Barn som gör reklam för barn har blivit en jättebusiness. Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Hur har industrin blivit så stor och vad innebär det för annonsörerna, techjättarna och barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kidfluencers – reklampelare värda miljarderÅr 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna. Vill se hårdare regler”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon.Hauls och GRWMTvå av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media. Ensidig debattYlva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”.Utnyttjade barn”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt. Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens MediaYlva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitetJohanna Hållén, generalsekreterare Sveriges KonsumenterCecilia Tisell, Konsumentombudsman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

24 min

“När kopplingen mellan makt och pengar blir för stor blir det problem”

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikernaVita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.Miljardärerna har blivit ännu rikareUnder förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. Politiker och företagareSjälv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.Stora skillnader med USAMen USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriDaniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USABrian Schatz, senatorElon Musk, vd TeslaZohran Mamdani, borgmästarkandidat New YorkRuchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intlekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Världen brinner – men börserna slår rekord

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig och kaos och stigande börser”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.Olika syn på framtidenMen det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.Handlar på rubriker“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.Aktiemarknaden pekar uppåtJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.Bättre tider i sikteSusanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Susanne Spector, chefekonom Danske bankJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef AlpcotKlas Eklund, ekonom Dahlgren capitalKristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fondenElisabeth Svantesson, (M)  finansministerAidan Reiter, journalist Financial timesDonald Trump, president USAJan Hallenberg, USA-expertChristian Kopfer, analytiker Handelsbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

24 min

Ny ränta och nya regler – det här händer med dina bolån

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Riksbanken sänker räntanI veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändrasSamtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att lånaRäntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka.  Banker går till börsenNär bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFNMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenErik Thedéen, chef RiksbankenBjörn Lander, vd EnityNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerAndreas Carlson (KD), bostadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Upp till bevis för det gröna stålet

Två stora parallella satsningar i norra Sverige vill revolutionera stålindustrin. Men det finns hinder på vägen. President Trump har nyligen infört nya höga ståltullar och satsningarna brottas med förseningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stålrevolution i NorrlandStålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen.Två projekt i varsin fil på samma vägJust nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden.  Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna. Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först?Nya ståltullar Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Jens Kärrman, journalist Dagens IndustriGert Nilson, teknisk direktör JernkontoretJan Moström, vd LKABNiklas Johansson, kommunikationsdirektör LKABHenrik Henriksson, vd StegraHarald Mix, finansmanMaria Perhard, ScaniaAssia Gaouar, riskkapitalfonden DemeterStefan Löfven, fd statsminister (s)ekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Maxad semester – spara tusenlappar på att boka rätt

Svenskarna är ett resande folk och den starkare kronan gör att årets reskassa vuxit för många. Samtidigt visar statistik att priserna på utlandsresor rasat men bara för dem som lyckats pricka rätt i tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mer för pengarnaPriserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet).Svenska kronan är en vinnareSamtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad.En av tio lånar till semesternSå många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen.Arlanda har utretts – igenI veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenViggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilagaMattias Nyman, vd Flygresor.seDian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI SverigeAndreas Eklöf, valutastrateg SwedbankPeter Norman, regeringens Arlandautredareekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Trumpglädjen har svalnat bland teknikjättarna

Internet har länge dominerats av ett fåtal stora bolag. Men nu kan Google och Meta tvingas kapa av några av sina mest lönsamma delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgörasBåde Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp.Trump – en oförutsägbar maktfaktorMen den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”.Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnarBolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Katarina Andersson, frilansjournalistSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotAndrew Ferguson, chef FTCLina Kahn, fd chef FTCDonald Trump, president USAJoe Biden, fd president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Här finns fallgroparna på börsen

Börsen har rasat och rusat om vartannat de senaste månaderna. Och vi går mot en sommar som kan bli turbulent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Först ras – sen rusI april föll börserna efter att Trump presenterat sitt tullpaket och startat ett handelskrig mot resten av världen. Börserna föll handlöst, men bara några dagar senare vände de snabbt uppåt igen. Men det är fortfarande mycket som är oklart och i veckan kom nya utspel. ”Osäkerheten är hög, och det är det vi sett på aktiemarknaden med stora kursrörelser”, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.Vinnare och förlorareDe sparare som klarat av att inte försöka tajma upp- och nedgångarna under vårens turbulens har klarat sig bäst, visar siffror från Avanza. ”De unga männen har mycket att lära av de unga kvinnorna”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza.Göra ingenting är ofta smartastJust att sitta på händerna, sova på saken och fundera ett varv till innan man fattar ekonomiska beslut är ofta smartast. Det säger Johan Anderberg, journalist och författare som är aktuell med boken Just don't.Programmet spelades in fredag förmiddag 23 maj 2025.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Johan Anderberg, journalist och författareMaria Landeborn, senior ekonom Danske BankPhilip Scholtzé, sparekonom AvanzaAnnika Winsth, chefekonom NordeaFrida Bratt, sparekonom NordnetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

24 min

Därför står bostadsmarknaden inför ett skifte

Vad hände egentligen med bostadsbristen? Idag står dubbelt så många hyreslägenheter tomma som för ett år sen, även i större städer. Och bostadspriserna som rusat i decennier har bromsat in. Att göra bostadskarriär tillhör kanske det förflutna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tomma lägenheterDet senaste decenniet har det talats mycket om bostadsbrist och behovet av att bygga mer. Men nu visar nya siffror att antalet tomma hyreslägenheter har ökat snabbt. I februari stod ungefär 8 000 bostäder tomma, en fördubbling på drygt ett år.  Bostadskarriären är över - eller?Under flera decennier var det många som mer eller mindre räknade med att bostäder i storstadsregionerna alltid skulle stiga i värde. Det talades om att “bo sig rik” och att göra bostadskarriär. Men frågan är om vi kommer tillbaka till en sådan situation igen?Programledare:Erika MårtenssonProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, Kungliga Tekniska HögskolanLudvig Uggla, analytiker, analysföretaget PrognoscentretSofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert Sveriges AllmännyttaRodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitetErik Holmberg, analytiker, HemnetMattias Lindblom, områdeschef, ÖBO ekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

Ekonomiekot Extra

Avsnitt

Guldpriset slår rekord – därför är det obehagligt

Jakten på den försvunna tillväxten

Klarnas väg till Wall Street – ett segertåg kantad av hård kritik

Fotbollens smutsiga baksida – skumma agenter och gängkriminella

Skuggorna från Allra – nu ryker fler fonder

Lånefesten slår tillbaka – ”en fråga om liv eller död”

Valbudget väntas – finansministern lovar stöd till hushållen

Jobba mindre? – så fortsätter striden om arbetstiden

Turism: Guldgruva eller huvudvärk?

Då ska du säga upp dig – byt jobb som en vinnare

Tullar och valutasmockor – så går det för storbolagen

Så används barn för att dra in likes och pengar

“När kopplingen mellan makt och pengar blir för stor blir det problem”

Världen brinner – men börserna slår rekord

Ny ränta och nya regler – det här händer med dina bolån

Upp till bevis för det gröna stålet

Maxad semester – spara tusenlappar på att boka rätt

Trumpglädjen har svalnat bland teknikjättarna

Här finns fallgroparna på börsen

Därför står bostadsmarknaden inför ett skifte

Dominoeffekten

Kapitalet

Dagen med Di

Dr Björklund

Kort & Lång – analyspodden från Di

Inga dumma frågor om pengar

Den nya ekonomin

SuperHuman

Podventorys insikter

Avsnitt

Guldpriset slår rekord – därför är det obehagligt

Jakten på den försvunna tillväxten

Klarnas väg till Wall Street – ett segertåg kantad av hård kritik

Fotbollens smutsiga baksida – skumma agenter och gängkriminella

Skuggorna från Allra – nu ryker fler fonder

Lånefesten slår tillbaka – ”en fråga om liv eller död”

Valbudget väntas – finansministern lovar stöd till hushållen

Jobba mindre? – så fortsätter striden om arbetstiden

Turism: Guldgruva eller huvudvärk?

Då ska du säga upp dig – byt jobb som en vinnare

Tullar och valutasmockor – så går det för storbolagen

Så används barn för att dra in likes och pengar

“När kopplingen mellan makt och pengar blir för stor blir det problem”

Världen brinner – men börserna slår rekord

Ny ränta och nya regler – det här händer med dina bolån

Upp till bevis för det gröna stålet

Maxad semester – spara tusenlappar på att boka rätt

Trumpglädjen har svalnat bland teknikjättarna

Här finns fallgroparna på börsen

Därför står bostadsmarknaden inför ett skifte

Liknande poddar

Dominoeffekten

Kapitalet

Dagen med Di

Dr Björklund

Kort & Lång – analyspodden från Di

Inga dumma frågor om pengar

Den nya ekonomin

SuperHuman

Podventorys insikter