Dramatik och politik i Europa med Catarina Spåre Gustafsson

AI och tech – Europas nya fajt mot USA

När AI blir geopolitik växer oron för att Europa sitter fast i tjänster som i slutändan kontrolleras från Washington. Och i Frankrike stundar en avgörande dom för Marine Le Pen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa kommer 80 procent av vår digitala infrastruktur och tjänster från annat håll, främst USA. Myndigheter, banker och sjukhus är beroende av teknik som styrs av amerikansk lagstiftning.I juni kom ett EU-lagpaket som skulle bana väg för digital suveränitet men en vecka senare visade USA:s president Donald Trump att han kunde blockera de senaste AI-modellerna för icke-amerikanska medborgare.Har Europa en chans i tech-fajten mot USA, räcker EU:s nya satsningar för att kunna stå på egna digitala ben?Dessutom rapport från Paris inför en kommande politisk vecka i Frankrike, där ett domstolsbesked mot Marine Le Pen kommer att få stor betydelse för vägen mot presidentvalet 2027. Får hon ställa upp för Nationell samlings räkning eller blir det istället protegén Jordan Bardella?Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, teknikreporter. Caroline Pouron, sommarkorrespondent i Sydeuropa.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

35 min

Europas starkaste kort mot Ryssland och Kina

Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot. Labour-kris i StorbritannienPå måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden.Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Susanna Martinsson

35 min

Så blir Ukrainas EU-biljett ett bakslag för Putin

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

40 min

Drönarkriget som pressar Europa

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnantProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

39 min

Då kan Europa prata med Putin

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en rysk fälla varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

38 min

Snygg, kaxig och slug men i Spanien krävs Sanchez avgång

På hemmaplan haglar korruptionsanklagelserna mot personer i Sanchez närhet - samtidigt som tusentals spanjorer skanderar på gatorna om hans avgång. Hur länge kommer en av de få socialdemokratiska rösterna i Europa att hålla sig kvar vid makten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spaniens premiärminister Pedro Sanchez utmanar både EU-kollegorna och USA:s president på ett självsäkert sätt.  Men på hemmaplan har han kanske inte fog för att vara lika självsäker. För snygg, för slug och för kaxig säger kritikerna.Pedro Sanchez har sagt ett tydligt nej till EU:s stränga migrationspolitik, han var en av de första att högljutt fördöma anfallen mot Iran och sa nej när USA ville använda baser på spansk mark. Och när Natoländerna för snart ett år sedan kom överens om att satsa på försvaret, och att höja försvarsutgifterna till 5 % av BNP - då sa Sanchez återigen nej.  Medverkande:Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentCecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProgramledare Catarina Spåre GustafssonProducent Lena Bejerot

34 min

Tullarna mellan USA och EU hänger löst

Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är en deal värd - om den bygger på ett handslag mellan Trump och von der Leyen? Den frågan ställer sig många nu. Den där handskakningen verkar ha varit lite halvhjärtad, för ingen av parterna verkar ha hållit sitt löfte. EU har fortfarande inte lagstiftat om dealen, eller slopat sina tullar och Trump å sin sida har hotat med nya tullar. Samtidigt som det knakar i fogarna mellan EU och USA så har en annan relation börjat stärkas, den mellan EU och Kanada. Trots det stora handelutbytet mellan grannländerna USA och Kanada straffade Trump Kanada extra hårt under handelskriget förra året med tullar på upp till 35 procent. Efter det har Kanada börjat spana mot EU och nu undrar många var gränsen går för vilka länder som kan ingå - skulle Kanada kunna bli en del av EU?Medverkande :Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Knut Kainz Rognerud, EkonomikommentatorKajsa Boglind, tidigare USAkorrespondentProgramledare Catharina Spåre GustafssonProducent Lena Bejerot

39 min

Trycket inifrån som kan fälla Keir Starmer

Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Keir Starmer pressas efter förra veckans lokalval i Storbritannien och avgångskraven växer nu inom Labour. Samtidigt varnar premiärministern för kaos och maktvakuum om landet skulle stå utan ledare. Trots den interna kritiken från de egna leden meddelar Starmer på tisdagen att han avser fortsätta regera. Från London beskriver Nina Benner stämningsläget och trycket mot premiärministern.Så påverkas Europa av brittiskt tumultNär Storbritannien skakas av politiskt tumult igen väcks frågor om samarbetet i Europa och relationen till EU. Andreas Liljeheden i Bryssel går igenom vilka följderna kan bli för relationerna över Engelska kanalen. I Storbritannien ser samtidigt Nigel Farage ut som vinnare i nuläget och hans högerpopulistiska och invandringskritiska parti Reform UK har gått starkt framåt i opinionen de senaste åren. Därmed utmanar Reform UK det brittiska tvåpartisystemet, även om en tänkbar väg till makten för Farage är långt ifrån spikrak.Medverkande: Nina Benner, korrespondent i London. James Savage, chefredaktör The Local. Andreas Liljeheden, korrespondent i BrysselProgramledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

34 min

Smällen mot Europa när Trump straffar Merz

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

39 min

Ledarna i Europa som mjuknar mot Kina

Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras.Systemrival och de-riskingEU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar?Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

40 min

Europas nya offensiv mot Putins skuggflotta

Ryssland vill dra nytta av ett stigande oljepris och risiga fartyg ur skuggflottan trängs i Östersjön. Samtidigt vidtar flera länder tuffare åtgärder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rostiga oljetankers med flaggor från små stater långt bort har blivit vanligare i Östersjön. Felicia Hassan har följt med den estniska marinen ut i Finska viken, där en lång rad tankfartyg ligger på svaj och där även ryska militärbåtar syns patrullera. Uppmärksammade bordningar av misstänkt falskflaggade fartyg i bland annat Belgien och Sverige har under våren prövat juridiken till havs. Nu vill även EU gå längre mot den ryska skuggflottan och EU:s utrikeschef Kaja Kallas talar om att ”ta av sig handskarna”. Men vad mer går att åstadkomma genom utökade sanktioner? Under våren har även ukrainska drönarattacker mot ryska hamnar påverkat skuggflottans utrymme att verka, samtidigt som mer står på spel för Ryssland. Vi frågar oss hur säkerhetsläget i Östersjön kan utvecklas framåt. Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Bo Torbjörn Ek, säkerhetsreporter Dagens Nyheter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

40 min

Orbáns fall skickar signaler till Europas ytterhöger

Magyars valseger väcker EU-hopp om ny värme mellan Bryssel och Budapest. Men hur enkelt kommer det gå? Och har Orbán nu gått från förebild till varningssignal för ytterhögern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 17 miljarder euro i frysta EU-medel och en Ukraina-politik som blockerats. Men nu har Ungern valt Europa, säger det ungerska valets vinnare Péter Magyar. Frågan är dock hur rak vägen tillbaka in i EU-värmen kan bli. När gratulationerna landat och segerfesten slocknat reses frågor om vilket förhandlingsspel som väntar. I EU-frågor som rör Ukraina är det oklart hur Magyar kommer agera och Magyar själv kopplar ihop Ukraina-frågorna med Ungerns frysta EU-medel. Samtidigt är inte Viktor Orbáns parti Fidesz helt ute ur leken. I det ungerska samhället har Viktor Orbán skaffat partiet ett starkt fotfäste på många nivåer och även i EU-politiken finns partiet kvar som en spelare.Europas politiska karta ritas omKlart är i alla fall att det europeiska politiska landskapet förändras i och med det historiska maktskiftet i Ungern. Och resultatet skickar en tydlig signal till andra ytterhögerpartier om att stöd från Trump och Putin inte gav raketbränsle i valspurten. Samtidigt, i skuggan av valet i Ungern, väntar också ett annat europeiskt val som kan få geopolitiska konsekvenser – i Bulgarien. Den före detta presidenten Ruman Radev som ligger bäst till att bli Bulgariens näste premiärminister har tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland.Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Kim Kellerman

36 min

Historiska maktskiftet i Ungern

Extrapodd. Péter Magyar knuffar Viktor Orbán från den ungerska tronen efter 16 år. Hör om faktorerna som avgjorde och vad maktskiftet kan betyda för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En epok i Europas moderna historia är över. Så beskriver Daniel Alling det ungerska valresultatet där en portalfigur för den europeiska ytterhögern nu förlorar makten. Hör Sveriges Radios korrespondenter från Budapest med färska analyser av valresultatet och bilder från den historiska valnatten.Efter sexton år vid makten är Viktor Orbáns tid på tronen över. Péter Magyars parti, Tisza, vann en supermajoritet med 138 av parlamentets 199 platser, medan Orbáns Fidesz ihop med sina allianspartier fick 55 mandat. EU-vänliga europeiska ledare gläds åt resultatet och många hyser stora förhoppningar på att Magyar ska stå för en ny Europapolitik.Rättelse 13/4: I den ursprungliga versionen sades att observatörerna som på förhand väckt frågor om valets demokratiska legitimitet kom från bland annat Europeiska rådet. Korrekt är att de kom från Europarådet.Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

19 min

Valet i Ungern som både Putin och Trump vill påverka

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán.Viktor Orbán vs Péter MagyarViktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av.Röstköp, läckor och desinformationSlutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet? Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Marcus Östlund

40 min

Mardrömsscenariot närmar sig Europa – ransoneringsrisk

Höga energipriser slår hårt mot Europa och finansminister Svantesson varnar om att ransonering inte kan uteslutas om energikrisen blir långvarig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien pressas premiärminister Starmer hårt av energifrågan, oppositionen menar att regeringen istället borde utvinna mer fossilt i ishavet.I Frankrike genomförs stora protester mot höga bensinpriser medan Spanien (som har betydligt bättre statsfinanser än Frankrike) redan valt att subventionera både bensin och höjda elpriser.Norge är en av energikrisens kortsiktiga vinnare men kan Europa räkna med Norges energitillgångar i det långa loppet? Rättelse: I ursprungsversionen av avsnittet uppgavs felaktigt att Spaniens premiärminister Pedro Sanchez sagt att en kilowattimme (kWh) kostade 14 euro i Spanien och mer än 100 euro i Frankrike, Tyskland och Italien i mars. Korrekt är att siffrorna gäller per megawattimme (mWh). Uppgiften har tagits bort den 2:a april 2026. Medverkande:Programledare Catarina Spåre GustafssonNina Benner, korrespondent för Storbrittanien och IrlandCecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentElin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS AnalysisProducent Lena BejerotResearch Oskar Sellström

37 min

Poddtips: nu dubbelt så mycket Det politiska spelet varje vecka

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app! Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.

1 min

Ser vi Orbáns sista strid mot EU

Viktor Orbáns blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orbán använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år. Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp. Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats. Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver. Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU! Programledare Catarina Spåre Gustafsson Medverkande:Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent Producent Lena Bejerot

44 min

Trumpeffekt och TV-spagetti i danska valspurten

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan? Partiledarna gör reality-TVDen nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

39 min

Svaren från Europa efter Trumps hån om Mellanöstern

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.Risken för ny energikris stressar EuropaStoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent StorbritannienKatarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Olof Sjöström

46 min

Så kan Europas jättar dras in i kriget mot Iran

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

43 min

Europapodden

Avsnitt

AI och tech – Europas nya fajt mot USA

Europas starkaste kort mot Ryssland och Kina

Så blir Ukrainas EU-biljett ett bakslag för Putin

Drönarkriget som pressar Europa

Då kan Europa prata med Putin

Snygg, kaxig och slug men i Spanien krävs Sanchez avgång

Tullarna mellan USA och EU hänger löst

Trycket inifrån som kan fälla Keir Starmer

Smällen mot Europa när Trump straffar Merz

Ledarna i Europa som mjuknar mot Kina

Europas nya offensiv mot Putins skuggflotta

Orbáns fall skickar signaler till Europas ytterhöger

Historiska maktskiftet i Ungern

Valet i Ungern som både Putin och Trump vill påverka

Mardrömsscenariot närmar sig Europa – ransoneringsrisk

Poddtips: nu dubbelt så mycket Det politiska spelet varje vecka

Ser vi Orbáns sista strid mot EU

Trumpeffekt och TV-spagetti i danska valspurten

Svaren från Europa efter Trumps hån om Mellanöstern

Så kan Europas jättar dras in i kriget mot Iran

Talkshow i P1

Nemo Möter En Vän

Morgonpasset i P3

Kungligt

Kaliber

Trädgården med Pernilla och John

Samtal Vi Saknar

Druid & Zimmerman show

Podventorys insikter

Avsnitt

AI och tech – Europas nya fajt mot USA

Europas starkaste kort mot Ryssland och Kina

Så blir Ukrainas EU-biljett ett bakslag för Putin

Drönarkriget som pressar Europa

Då kan Europa prata med Putin

Snygg, kaxig och slug men i Spanien krävs Sanchez avgång

Tullarna mellan USA och EU hänger löst

Trycket inifrån som kan fälla Keir Starmer

Smällen mot Europa när Trump straffar Merz

Ledarna i Europa som mjuknar mot Kina

Europas nya offensiv mot Putins skuggflotta

Orbáns fall skickar signaler till Europas ytterhöger

Historiska maktskiftet i Ungern

Valet i Ungern som både Putin och Trump vill påverka

Mardrömsscenariot närmar sig Europa – ransoneringsrisk

Poddtips: nu dubbelt så mycket Det politiska spelet varje vecka

Ser vi Orbáns sista strid mot EU

Trumpeffekt och TV-spagetti i danska valspurten

Svaren från Europa efter Trumps hån om Mellanöstern

Så kan Europas jättar dras in i kriget mot Iran

Liknande poddar

Talkshow i P1

Nemo Möter En Vän

Morgonpasset i P3

Kungligt

Kaliber

Trädgården med Pernilla och John

Samtal Vi Saknar

Druid & Zimmerman show

Podventorys insikter