Podventory

Topplistan
Utforska
Om Podventory
Önska en podcast
Podcasts
Integritetspolicy
Användarvillkor
Cookies

Bläddra efter genre

True Crime
Samhälle & kultur
Historia
Komedi
Näringsliv
Teknik
Nyheter
Hälsa & träning

Alla genrer →

Hem
Sök
Topplistan
Bibliotek

Kaliber: Granskande journalistik om samhällsfenomen | Podventory

Hem/Samhälle & kultur/Kaliber: Granskande journalistik om samhällsfenomen

Kaliber: Granskande journalistik om samhällsfenomen

Kaliber av Sveriges Radio

Kaliber är ett program som fokuserar på grävande journalistik, med syfte att avslöja missförhållanden i samhället. Genom ger reportage, analyser och intervjuer presenterar programmet en djup insikt i aktuella samhällsfenomen. I varje avsnitt tar programmet upp viktiga och aktuella frågor som…

Avsnitt

Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändare
Kaliber granskar Skatteverkets förmedlingstjänst, som hanterar brev och paket som ska till personer med skyddade personuppgifter. Hur säker är den tjänsten? Kaliber har testat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år skickas över en halv miljon brev och paket genom Skatteverkets förmedlingstjänst – till personer som lever med skyddade personuppgifter. Tanken med det är att ingen ska kunna veta var personen bor. Kaliber testar säkerheten – och visar hur myndigheten som ska skydda istället blir en väg för förvaren att komma i kontakt med och hitta sitt offer. Skickade gps-sändare De som lever med skyddade personuppgifter får sin post via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Det var genom denna posttjänst, som Kaliber med hjälp av tre gps-sändare hittade de tre skyddade kvinnornas adresser. De var med på och godkände testet. De är kritiska till Skatteverket. Men det är inte första gången som skyddade personer hittas med post som skickats genom Skatteverket. Kalibers genomgång visar att två domar fallit de senaste fem åren, där mannen som kvinnan ska skyddas från hittat henne genom att skicka gps-sändare på det här sättet. Skatteverket svarar Peter Sävje, chef för folkbokföringsavdelningen på Skatteverket säger bland annat så här i programmet: – De här handlar ju då om våra säkerhetsrutiner och jag vill inte kommentera det. Hur ser du på de här uppgifterna? – Ja, det är ju naturligtvis oerhört allvarligt. Utifrån vårt perspektiv så finns det målkonflikter i detta. Det finns, det finns regler för vad vi kan och inte kan göra. Och i någon mening kan man ju se att det finns svårigheter att kombinera till exempel de önskemål som finns hos personer med skydd att få leva ett så normalt liv som möjligt, och just det här med att säkerställa att inte man röjs. Det är ju en konflikt av två motstridiga intressen i någon mening. Skulle du säga att teknikutvecklingen har sprungit ifrån säkerhetsrutinerna? – Återigen jag vill inte kommentera våra säkerhetsarrangemang. Är det något som kan föranleda att man ändrar eller uppdaterar säkerhetsrutinerna? – Vi är ju naturligtvis medvetna om den här risken. Självklart. Så på den punkten så ser jag inte att de här uppgifterna föranleder någon annan hantering från vår sida.
33 min
Förföljd – drabbad och rådlös
I Danmark kan de som utsätts för stalking, olaga förföljelse, få hjälp och stöd via ett specialiserat stalkingcenter. Vilken hjälp och vilket stöd finns i Sverige? Del 2/4 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en serie i två delar granskar Kaliber situationen för dem som utsätts för olaga förföljelse, det som kallas stalking. I befolkningsundersökningar uppger ungefär var tionde person att de någon gång i livet varit utsatta för förföljelse. Men långt ifrån alla anmäler, experter inom området menar att mörkertalet är stort. I det här programmet vänder vi blickarna mot Danmark, där finns ett speciellt stalkingcenter, som erbjuder behandling, hjälp och rådgivning - både för de utsatta och de som förövarna, de som stalkar, för att de ska sluta med sitt beteende. Speciella center för stalking I Skottland, men alltså även i vårt grannland Danmark, finns kompetenscentrum som endast jobbar med frågor som rör stalkning. – I Sverige finns det inget ställe som man kan höra av sig till när det gäller stalkning. Och det skulle behövas, säger Susanne Strand, docent i kriminologi.
30 min
Ungdomsrånen och det delade samhället
"Filip" har blivit rånad och utsatt för två rånförsök. De senaste åren har antalet ungdomsrån fördubblats. Kaliber om varför rånen sker - och hur samhället misslyckats med att minska brotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungdomsrånen har ökat Under senare delen av 90-talet ökar ungdomsrånen i framför allt storstäderna. Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar år 2000 efter att ha granskat utvecklingen i Stockholm och Malmö att det nästan bara är pojkar som begår rån och är ”i många fall, men långt ifrån alltid, bosatta i socioekonomiskt mindre välbeställda bostadsområden.” Brå varnade också för att ett ökat antal ungdomsrån kan leda till ökad främlingsfientlighet. I dag har antalet anmälda ungdomsrån ökat, och även på orter utanför storstäderna. Filip utsattes för rånförsök I Kalibers granskning möter vi Filip i Linköping. Han har vid flera tillfällen utsatts för rånförsök där flera ungdomar försökt råna honom. Vid ett tillfälle blev han rånad vid en busstation mitt i centrala Linköping. Han berättar i avsnittet hur dessa rån och rånförsök har påverkat hans vardag. Reporter: Christian Ströberg Producent: Johan Sundström Slutmix: Jan-Olof Leandersson Programledare: Annika H Eriksson
30 min
Förföljd – lagen hjälper inte mig
"Alva" har varit förföljd av en man i över tio år men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse. För tio år sedan fick Sverige en lag som gjorde stalking brottsligt. Hur väl fungerar lagen? Del 1/4 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tio år efter att Sverige fick lagen om olaga förföljelse, det som kallas stalkning, är det fortfarande få anmälningar och fällande domar. Kritiker talar om ett stort mörkertal som lagen inte förmår fånga in. P1-programmet Kaliber har träffat Alva, som egentligen heter något annat. Hon har varit förföljd av en man i över tio år, men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse. – Han liksom jaga och jaga och jaga. Och jag sa det till honom att jag vill inte ha någon kontakt med dig. Men han respekterade inte det utan han fortsatte och fortsatte och fortsatte. ”Alva” har varit förföljd av samma man sedan hon var 14 år, i över tio års tid. Mannen har haft kontaktförbud men det hjälper inte. Han överträder det gång på gång. Alva har polisanmält många gånger men mannen döms ändå inte för stalkningsbrottet olaga förföljelse. 602 anmälningar om olaga förföljelse Förra året gjordes 602 anmälningar om olaga förföljelse, enligt Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, statistik. De senaste åren har runt 100 personer dömts för brottet varje år. I jämförelse med hur vanligt stalkning beräknas vara är det mycket få säger Susanne Strand, som är docent i kriminologi vid Örebro Universitet. Hon är en av kritikerna till att det inte är fler anmälningar, åtal och domar. – Det är inte bara polis och åklagare som behöver lära sig mer om det här brottet eller det här beteendet utan det är till och med våra lagstiftare som i högre utsträckning behöver förstå att det här är ett jättestort problem i vårat samhälle och då måste vi ta det på allvar. Olaga förföljelse är ett samlingsbrott för upprepade trakasserier. Åklagare som P1 programmet Kaliber talat med menar att en förklaring till att det inte är fler anmälningar och domar kan vara att den som stalkar döms för andra brott med lägre straffvärde. Det kan också vara så att gärningarna som ingår i att upprepat förfölja en annan person, tex att ringa eller söka upp någon, tas upp ett och ett i taget och man inte ser sammanhanget.
36 min
Larmen innan Elin tog sitt liv
Ingen kollade till Elin på hennes boende trots larm om att hon var suicidal och hon tog sitt liv. Kalibers granskning visar vad som går fel inom vården när det handlar om patienter som begår självmord. Fel som upprepas gång på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om en patient mår så dåligt som Elin ska det enligt regionen finnas en så kallad krisplan som ska identifiera risksituationer som kan få en patient att må sämre och beskriva vad man ska göra om en sådan situation uppstår. Det har visat sig vara ett viktigt verktyg i vården av personer som riskerar ta sina liv. Men Elin har ingen krisplan och vår granskning visar att hon inte är ensam om det. Södra Älvsborgs sjukhus anmäler självmordet enligt lagen om Lex Maria. Deras utredning visar på brister i Elins behandling. I utredningen står det att en av de bakomliggande orsaker de hittat är att samverkan med socialtjänsten brast, att det inte fanns tillräckligt kvalitetssäkrade kommunikationsrutiner mellan sjukhus och kommun, mellan de möten de hade. De skriver också att det saknades en krisplan för Elin. Granskningen av över 100 lex Maria-anmälningar visar på brister inom vården av personer som begått självmord. I anmälningarna brister det bland annat i suicidriskbedömningar och dokumentation. Reporter: Sofia Boo Producent och programledare: Annika H Eriksson Slutmix: Jan-Olof Leandersson
31 min
Vad hände sedan? Vi följer upp tidigare granskningar
Kritiserade skolor och nätverket runt dem - med kopplingar till extrema miljöer. Och om personer som säger sig lurats på ett bättre liv. Kaliber följer upp vad som har hänt i tidigare granskningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
Djursjukvårdens pris
Kaliber om dem som ska vårda och rädda våra husdjur och hur de utsätts för hat och aggressivitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Din hund eller katt har blivit som en familjemedlem. Samtidigt har priserna för veterinärvård och behandlingar av husdjuren skjutit i höjden – och veterinärkliniker och djursjukhus möter många kunder som ifrågasätter både priser och behandlingar – och ibland kan det bli aggressivt och riktigt hotfullt. När Kaliber våren 2021 bestämmer sig för att titta närmare på djursjukvården är det just priserna som väcker vårt intresse i början. Vi skickar en enkät till drygt 200 veterinärkliniker i tio län runt om i landet och får svar från drygt hälften, 124 kliniker, som drivs av allt från mindre företag till stora koncerner. I enkäten till veterinärklinikerna ställer vi frågor om kostnadsutvecklingen men också om de varit med om situationer då de blivit hotfullt eller aggressivt bemötta från en kund under det senaste året. Drygt hälften, 71 av 124 hade varit det, och drygt hälften av dem som svarade ja upplevde att det blivit vanligare de senaste fem åren. Orsaken till det hotfulla eller aggressiva bemötandet är enligt enkätsvaren ofta diskussioner om priset, men det handlar också om kritik mot behandlingen/vården eller att de inte kunna ta emot kunden när han eller hon önskat. Det förekommer också diskussioner om försäkringsvillkoren. Flera beskriver hur tonläget inte bara märks på plats utan också i sociala medier. De som är missnöjda efter ett besök inom veterinärvården kan inte – som i andra sammanhang – vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden – något som konkurrensverket var kritiska till i sin rapport 2018. Däremot kan de anmäla veterinären eller djursjukskötaren till ansvarsnämnden för Djurens Hälso- och sjukvård om de menar att de gjort något fel. Under 2019 och 2020 gjordes omkring 200 anmälningar varje år, klart fler än åren innan. När vi frågade djurklinikerna om vad de ser som de viktigaste förklaringarna till de ökade kostnaderna inom djursjukvården så uppgav 55 av de som svarat på enkäten att en förklaring är att risken för att bli anmäld leder till extra undersökningar och dokumentation.
31 min
Realityn bakom kameran
De är frivilligt instängda i hus och ständigt iakttagna av kameror. Deltagare i reality-serier vittnar om övergrepp och tystnadskultur. Kaliber lyfter P3 Nyheters granskning "Realityn bakom kameran." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
REPRIS: Männen som fortsätter slå
Vi hör om det på nyheterna nästan varje dag, män som misshandlar kvinnor de har eller har haft en relation med. Ibland händer det värsta tänkbara och kvinnan som misshandlas dör. Samtidigt pratas det en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Men hur effektiva är de behandlingar mot våld i nära relation som finns och vad kan man göra åt de män som inte slutar slå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kaliber sänder en repris med anledning av den uppblossade debatten kring kvinnovåld. Programmet från december 2019 handlar om en mördare som fortsatte misshandla och kriminalvårdens behandling som inte hållit måttet. Reporter Sofia Boo. Kriminalvårdens nya behandlingsprogram PREDOV, som vi hör om i programmet, började användas i januari 2021. Emmas pappa Johan, som medverkar i programmet, gick nyligen bort efter en kortare tids sjukdom. Behöver du eller någon du känner hjälp och stöd när det gäller våld i nära relation kan du bland annat ringa Nationella kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.
30 min
Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet
5000 kallingebor drack förorenat dricksvatten i årtionden. Hör om domen från Blekinge tingsrätt som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 13 april i år kom en mycket uppmärksammad dom. Den handlar om dricksvatten för 5000 kallingebor som förorenats av kemikalierna PFAS. Blekinge tingsrätt slår alltså fast att de 165 personerna i PFAS-föreningen ska få skadestånd för att PFAS-kemikalierna som förorenat deras dricksvatten i årtionden innebär en hälsofara och en personskada som handlar om ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen. – Det är tusen känslor liksom som bara den minuten när domen kommer att fatta bara ja, vi vann liksom, du vet det. Det är så skönt, jag är så lättad. Det var så viktigt, Hermans Afzelius, ordförande, PFAS-föreningen. – Är det så att en risk för framtida skada eller en risk för framtida sjukdom ska anses vara en personskada så behöver ju rättssamhällets samtliga instanser titta på den frågan i sådana fall, säger Mathias Kågell-Landgren, kommunjurist Ronneby. Kaliber idag om en dom som kan komma att ändra hur svensk rätt ser på personskada. – Det som är nytt med den här domen är att tingsrätten väldigt tydligt har konstaterat att förändringar i en kropp kan anses som en personskada även innan de förändringarna har lett till några negativa effekter. Det vill säga att bara att ha den här risken i sig, säger Mårten Schultz, professor vid Stockholms universitet i civilrätt med specialisering inom skadeståndsrätt. Kaliber i har i två tidigare program granskat PFAS-föroreningarna och historierna bakom dem, både i Sverige och USA. Ett av programmet Den svenska PFAS-skandalen handlade om att varningsklockorna ringde flera år innan PFAS-föroreningarna hittades i dricksvattnet. Hos svenska myndigheter. Lyssna på dem och på uppföljningen här. Den svenska PFAS-skandalen https://sverigesradio.se/avsnitt/1392508 PFAS – kemiföretagen visste https://sverigesradio.se/avsnitt/1442099
32 min
Larmen från de statliga ungdomshemmen
Kaliber om ökat hot och våld på statliga ungdomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
Dömd utan att förstå del 2: Straffen
De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 2/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har begått brott och låsts in på obestämd tid. Men Sofie är inte vilken brottsling som helst, hon har en intellektuell funktionsnedsättning och bedöms vara på ett barns mentala nivå. Det här är del två i vår granskning av hur det går till när personer med intellektuell funktionsnedsättning döms för brott. Om hur de straffas, och om lagändringarna som aldrig blev av. Det svenska rättssystemet skiljer sig åt från nästan alla andra länders eftersom man på 1960-talet tog bort begreppet tillräknelighet. Det innebär att personer inte undantas från ansvar för brott för att de inte haft förmåga att förstå vad de gjort, på grund av till exempel en psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Tova Bennet är doktor i straffrätt vid Lunds universitet och forskar på psykisk störning och ansvarsförmåga. – I svensk rätt fokuserar man mer på vilken påföljd personen ska dömas till. Men din psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning är inte i sig ett hinder för att döma dig för brottet. Om Sverige, likt de flesta andra länder, haft tillräknelighet i lagstiftningen så hade en liten grupp personer inte kunnat dömas för brott. En person som inte anses tillräknelig, kan alltså i de flesta andra rättssystem gå fri från straff. I stället får de någon typ av vård. Tanken med rättspsykiatrin är att den ska behandla den psykiska sjukdom som gärningspersonen har, och att personen när den blivit tillräckligt frisk ska släppas ut i samhället igen. Problemet är bara att vissa psykiska diagnoser aldrig går över eller förbättras. Däribland intellektuell funktionsnedsättning. Sofie i vår granskning är en ovanlig gärningsperson, men hon är inte unik.  De senaste åren har personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning varje år gått igenom rättegång och dömts för brott. Många av dem dömdes till rättspsykiatrisk vård där de tvångsvårdas på obestämd tid. De har begått riktiga brott, mot riktiga brottsoffer som lidit fysisk och psykisk skada. Samtidigt har stora utredningar föreslagit att personer som inte anses kunna förstå eller anpassa sitt handlande inte ska dömas för brott. Systemet har blivit kvar. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Robert Egnelius Programledare: Annika H Eriksson
30 min
Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna
De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sofie, som egentligen heter något annat, har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, och behovet av dagligt stöd kvarstår även efter att hon blivit vuxen.  I Sverige har ungefär en procent av befolkningen en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen brukar bedömas utifrån tre steg: lindrig, måttlig eller svår, där måttlig motsvarar ett barn i sex- till åttaårsålderns nivå, och svår motsvarar ett barn i tre- till femårsålderns mentala nivå.Personer med dessa funktionedsättningar har rätt till stöd och hjälp i Sverige. Det kan handla om att man får bo i en gruppbostad och får hjälp av personal att klara av sin vardag. Sverige har en närmast unik lagstiftning som inte undantar personer som har svårare psykisk störning från ansvar för brott. Att man i svensk lag på 1960-talet tog bort tillräknelighet kallar Tova Bennet, doktor i straffrätt vid Lunds universitet, för "en historisk olyckshändelse". Men det finns särskilda regler som kan undanta vissa personer från en rättegång. Det finns fler fall med rättsprocesser mot personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning. Vi går igenom domar där personer med den här diagnosen förekommer. Det är alltså personer som generellt kan sägas ha en mental kapacitet motsvarande ett barn i förskole- eller lågstadieåldern ställs inför rätta och döms för brott - som de i flera fall inte förstår att de begått.Vår granskning fortsätter i del två – då om de med intellektuell funktionsnedsättning som dömts och avtjänar straff. Reporter: Ida Nordén Producent: Johan Sundström Slutmix: Bengt Pettersson Programledare: Annika H Eriksson
30 min
Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner
Kaliber granskar en härva med ett bolag som misstänks ha lurat till sig många miljoner i assistansersättning och hur personerna bakom företaget misstänks ha utnyttjat arbetskraftsinvandrare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
32 min
Godhetsindustrin
Arbete mot mobbning och sökning efter försvunna personer: Kaliber och P4 Väst om telemarketingkoncernen bakom flera stora kampanjer - och hur de tjänar pengar på folks goda vilja att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
De dolda sexövergreppen – såren i hjärtat
Familjer som går sönder, barn som skäms och tystnad som breder ut sig. Kaliber handlar idag om människorna bortom rubrikerna, om de vars vardag krackelerar när sexualbrott mot barn uppdagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Kalibers prisbelönta serie De dolda sexövergreppen kommer nu ett uppföljande program om de anhörigas perspektiv. Reporter: Stina Näslund. Serien vann Radioakademins pris Guldörat 2020 för Årets avslöjande. Det är en granskning av en mörk vrå i vårt samhälle, där män i västvärlden utnyttjar barn i livestreamade övergrepp, som utförs på andra sidan jorden. Men som också visar att fler kvinnor är förövare, än vad som tidigare upptäckts i detta övergreppsmaterial. Även i Sverige. Reportrar: Stina Näslund och Clara Lowden. Producent: Annika H Eriksson. Här hittar du de första fyra delarna: Del 1: Mamma sålde mig på Internet Del 2: En växande epidemi Del 3: Skadestånden som inte når fram Del 4: Förövaren är en kvinna
34 min
Timeout för ungdomsidrotten - restriktionerna och konsekvenserna
Gymnasieungdomar slutar idrotta och tränare kämpar för att få tillbaka dem. Kaliber om ungdomsidrotten och restriktionerna under coronapandemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
Sexförbrytare inom barnfotbollen del 2: Tränaren som gick under radarn
Den populäre tränaren döms för flera sexualbrott mot barn, däribland våldtäkt. Alla tror att detta var första gången han döms, men Kalibers granskning visar något annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
Bussmordet i Kiruna del 2: Hedern, pojkarna och polisen
20-åriga Reza Hoseini dödas av en man och hans tonårssöner på en buss i Kiruna. Kaliber om vad som hände tiden före mordet - och om varningssignalerna som samhället missade. Del 2 av 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min
Bussmordet i Kiruna del 1: Hedern, pojkarna och socialtjänsten
20-åriga Reza Hoseini dödas av en man och hans tonårssöner på en buss i Kiruna. Kaliber om vad som hände tiden före mordet - och om varningssignalerna som samhället missade. Del 1 av 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 min

FöregåendeSida 9Nästa

Liknande poddar

P3 Klubben
Sveriges Radio
Bokrevyn
Anekdot
Trädgården med Pernilla och John
Sveriges Radio
Konspirationsteorier
Viviann Le & Aida Engvall
Radiokorrespondenterna Kina
Sveriges Radio
Eftermiddag i P3
Sveriges Radio
Nemo Möter En Vän
Podplay | Nemo Hedén
LIVSREGLERNA
Cecilia Blankens, Ebba Kleberg von Sydow och Johanna Swanberg

Samhälle & kultur

Podventorys insikterVisa sammanfattningDölj

Gräver i samhällsproblem och missförhållanden i djupgående reportage.

Grävande journalistik
Samhällsproblem
Aktuella frågor
Missförhållanden
Djupgående reportage

Ämnen

grävande journalistik samhällsfenomen missförhållanden korruption sociala orättvisor

Visa originalinnehåll från flödetDölj originalinnehåll

P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Avsnitt

Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändare

Förföljd – drabbad och rådlös

Ungdomsrånen och det delade samhället

Förföljd – lagen hjälper inte mig

Larmen innan Elin tog sitt liv

Vad hände sedan? Vi följer upp tidigare granskningar

Djursjukvårdens pris

Realityn bakom kameran

REPRIS: Männen som fortsätter slå

Förgiftade av PFAS – det juridiska efterspelet

Larmen från de statliga ungdomshemmen

Dömd utan att förstå del 2: Straffen

Dömd utan att förstå del 1: Rättegångarna

Assistanshärvan – misstänkta bedrägerier för miljoner

Godhetsindustrin

De dolda sexövergreppen – såren i hjärtat

Timeout för ungdomsidrotten - restriktionerna och konsekvenserna

Sexförbrytare inom barnfotbollen del 2: Tränaren som gick under radarn

Bussmordet i Kiruna del 2: Hedern, pojkarna och polisen

Bussmordet i Kiruna del 1: Hedern, pojkarna och socialtjänsten

Liknande poddar

P3 Klubben

Bokrevyn

Trädgården med Pernilla och John

Konspirationsteorier

Radiokorrespondenterna Kina

Eftermiddag i P3

Nemo Möter En Vän

LIVSREGLERNA