Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.Språkfrågor om häxor och skrockVarifrån kommer ordet häxa?Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?Vad betyder ordet ”elma”?Vad var egentligen hinjakten?Mer om påskenLäs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF. Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
Följ med på en resa genom påskens häxtraditioner och deras betydelse.
I detta avsnitt av Språket utforskar vi den fascinerande traditionen med påskkärringar och deras ursprung. Vi granskar folkliga berättelser från 1800-talet och hur termens betydelse har förändrats över tid, från att beskriva häxor till att referera till barn som samlar godis under påsken. Forskning kring folktro och språk är centralt i diskussionen, med gästen Tommy Kuusela som delar med sig av sina insikter om påskartraditionen. Vi dyker ner i språkvetenskapliga frågor om ordets ursprung och dess kopplingar till skrock och folklore. Avsnittet bjuder på både kunskap och intressanta perspektiv på hur traditioner tolkas i olika kulturer.
