Ett barn föds och ett bankkonto står redo att ta emot statens barnbidrag för att säkra nästa generations lojalitet. Banklandet Sverige ligger i världstoppen vad gäller investeringar, vi har sparekonomer som ger neutrala spartips och vi identifierar oss med bankernas egen id-mjukvara flera gånger om dagen. Men hur hamnade vi här? Orsi Husz berättar om hur svenskarna blev "bankminded". Det är en historia om hur svenskarna blev "bankminded" genom modevisningar, "små människor" och en medveten infiltration av vår allra mest personliga sfär. När slutade banken vara en tråkig institution och blev istället en av våra närmaste livsstilspartners?
En djupgående analys av svenskarnas relation till banker.
I detta avsnitt av "Den nya ekonomin" utforskas varför svenskarna har utvecklat en så nära relation till sina banker. Orsi Husz förklarar hur banker har transformeras från tråkiga institutioner till livsstilspartners genom mode, kulturella influenser och infiltrering i privatlivet. Genom att förstå denna utveckling kan vi få insikter i ekonomiska beteenden och bankernas roll i vår vardag. Vi får en inblick i hur sparande och investeringar blivit centrala delar av det svenska samhället, samtidigt som vi identifierar oss med bankernas produkter. Med hjälp av aktuella exempel och historiska perspektiv tecknar Husz en tydlig bild av hur bankerna lyckats vinna folks förtroende och lojalitet. Det är en fascinerande berättelse om förändringen av en institution och dess betydelse i vårt liv.
