Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråkVad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?Mer om nonsensspråkLäs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
