Harrisons dramatiska historia

Följ med till vikingarnas riksblot

Alla har hört talas om Oden, Tor, Loke, Freja, Balder, Njord och de andra gamla asagudarna. De flesta tror sig också känna till de lika ryktbara som beryktade offerhandlingarna – bloten – med vilka vikingarna firade dem och offrade till dem. Men vad vet vi egentligen om den fornnordiska religionen? Vilka gudar vördade man på riktigt, och hur gick offren till?Sanningen är att vikingatidens förkristna religion var mångfacetterad, med flera olika typer av kulter. Här fanns det småskaliga alvablotet, privata högtider på gårdarna, som främlingar inte fick ta del av, men också de stora riksbloten på platser som Lade, Lejre och Uppsala, där representanter från flera bygder förväntades delta. Här fanns också det kvinnliga sejdandet, då völvor försatte sig i trans och skådade in i framtiden. I de tidigmedeltida kristna redogörelserna för bloten dominerar kusliga exposéer av blodiga människooffer i heliga lundar och tempel, medan de norska kungasagorna snarare låter oss se festliga sammankomster med rituellt drickande och inmundigande av helgade köttgrytor. Vilken bild är mest korrekt? I takt med att arkeologerna hittar de gamla templen – ”kulthusen” – kan vi lägga ihop allt fler pusselbitar till bilden av de religioner som gick i graven när kristendomen segrade på 1000- och 1100-talen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatidens asagudar och de kulter som tillägnades dem.Bild: 1800-talsskildring av ett forntida Disablot. Illustration av August Malmström från sent 1800-tal. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

41 min

Diktatorer genom seklernas gång

Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

56 min

Vikingarnas kolonisering av världen

Vikingatiden brukar ofta förknippas med krig, sjöröveri och plundring, men det var också en av de största fredliga expansionstiderna i vår historia. Vanliga jordbrukare och boskapsskötare lämnade sina hem på jakt efter större marker, samtidigt som stormän och furstar som skrämdes av de nya kungamakterna satte segel mot väster för att finna nya länder att kolonisera, och därmed bevara sin frihet.Den vikingatida kolonisationen förändrade Nordeuropas historia för alltid. Shetlands- och Orkneyöarna, Färöarna, Island, Grönland och många andra områden fick en skandinavisk befolkning. Nordbor slog sig ned på Hebriderna och Isle of Man, i norra Skottland, södra Wales och vid flera nygrundade städer på Irland, medan andra bosatte sig i norra och östra England (”Danelagen”) och i Normandie. Majoriteten av kolonisterna var bönder och handelsmän som valde att lämna sina gamla bygder i förhoppning om att kunna bygga sig en ny och bättre framtid på andra sidan havet. De grundade städer – till exempel Dublin – och påverkade såväl konsthantverk som ortnamnsskick i alla bygder de rotade sig i. Än idag är arvet efter kolonisationen fullt synligt i många delar av Västeuropa. På andra håll, som på Grönland, är det endast synligt i form av ruiner, eftersom kolonisternas ättlingar till slut försvann från scenen på sätt som ännu inte har klarlagts.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den vikingatida kolonisationen, framför allt i västerled.Bild: Sommar på Grönlandskusten ca. 1000 e.kr. Oljemålning av Carl Rasmussen (1875). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

47 min

Vägen till svensk midsommar

Få högtider upplevs som lika äktsvenska som midsommar. Det svenska midsommarfirandet skiljer sig markant från motsvarande helger i andra länder, och när svenskar vill framhäva något genuint nationellt lyfter de ofta fram just midsommaren – med dess typiska inslag: maten, midsommarstången, dansen, lekarna och till och med alkoholen.Men hur växte våra midsommartraditioner och ritualer egentligen fram? Vad är bakgrunden till sill och färskpotatis, jordgubbsfrossa och stångresning? När skrevs "Små grodorna"? Hur länge har jordgubbar ens existerat? Frågorna är många – och svaren ofta överraskande. Ingen svensk i sina sinnens fulla bruk hade ätit färskpotatis före 1900-talet, och sill var en gång raka motsatsen till festmat. ”Små grodorna” är i själva verket en gammal fransk militärmarsch, och mycket talar för att midsommarstången är ett senmedeltida kulturarv från Tyskland. Supandet, däremot, kan ha vikingatida rötter.Men midsommar är mer än ritualer och rätter. Det finns flera historiska händelser som starkt förknippas med högtiden, exempelvis Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 samt ”midsommarkrisen” 1941, då den svenska regeringen tvingades tillåta en tysk stridsdivision att färdas genom landet – från Charlottenberg till Haparanda – för att delta i kriget mot Sovjetunionen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska midsommaren – dess traditioner, historia och överraskande ursprung.Bild: Majstången reses. Oljemålning av Hugo Salmson. Skildrar midsommarfirande i Rättvik med majstångsresning, dans och folkmusik i ljus sommarnatt. Män och kvinnor i sockendräkt deltar i festligheterna medan barn, äldre och en präst samtalar vid sidan om. En kvinna håller sin baby i famnen, och nymånen lyser över scenen.Källa: Dalarnas museum via DigitaltMuseum, identifikationsnummer ÅH 0002.Licens: Bilden återges med tillstånd i enlighet med gällande upphovsrättsliga bestämmelser.Lyssna också på Svensk matkultur från medeltid till nutid – Sås och tro.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

48 min

Vikingarnas största bragd

Under decennierna omkring år 1000 genomfördes ett antal lika djärva som seriösa nordiska försök att anlägga permanenta kolonier i Nordamerika. Med utgångspunkt i nordligaste Newfoundland utforskade nordborna nuvarande Kanadas östkust, byggde långhus och trädde i kontakt med urbefolkningen i det land som de döpte till Vinland.Upptäckten av Amerika framstår i efterhand som vikingarnas mest imponerande bragd, men vad var det egentligen som hände? Vem eller vilka tog initiativ till upptäcktsresorna och bosättningarna? Vad ville de åstadkomma – grunda utposter för handel eller ta över landet? Och varför slutade det som det gjorde, med att nordborna drog sig tillbaka till Grönland och Island?Frågorna blir inte mindre spännande när vi finner att de verkliga pionjärerna var kvinnor, först Gudrid Torbjörnsdotter och sedan Frejdis Eriksdotter. Till skillnad från i alla andra kända vikingatida kolonisationsprojekt gick kvinnorna i spetsen, något som medeltidens islänningar var väl medvetna om – så till den milda grad att de skrev långa historiska skildringar av kvinnornas liv, i vilka de dominerar över männen, både som hjältar och som skurkar. I ett senare skede av historien glömdes dock kvinnorna bort till förmån för sagornas manliga bipersoner. Varför?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vinland och de vikingatida försöken att utforska och kolonisera nordöstra Nordamerika.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika. Målning av Christian Krogh (1893). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

41 min

Skräckväldet: när den franska revolutionen spårade ur (del 2)

Franska revolutionen hade börjat bra 1789, och under de två åren som följde förvandlades det franska samhället till det bättre, och på ett fredligt vis. Nationen tog stora kliv mot framtiden. Men sedan hände något.Från och med 1792 spårade revolutionen ur och gick in i en fruktansvärd fas, i vilken ingen kunde känna sig säker. Fullständigt oskyldiga människor kunde lynchas eller dömas till döden medelst giljotin. I spetsen för utvecklingen stod ”den omutlige” Maximilien Robespierre, som själv slutade på schavotten sedan andra politiker blivit så rädda för sina egna liv att de beslutat sig för att störta honom.Skräckväldet, la Terreur, visar oss människan i hennes allra sämsta stunder. Historien blir inte bättre av att terrorn var fullt medveten och högst offentlig: det var meningen att folk skulle lära sig att frukta och darra inför risken att mista huvudet. Revolutionen skulle räddas genom grövsta möjliga våld mot misstänkta eller verkliga regimkritiker. Motorn i utvecklingen var krig: när Frankrike drogs in i väpnad konflikt med grannländerna blev det mycket lättare än förut för de revolutionära grupperingarna i Paris att angripa varandra och ta initiativ till utrensningar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens blodigaste skede, det skräckvälde som skördade tusentals oskyldiga människors liv åren 1793 och 1794.Bildtext: En avrättning med giljotin på Place de la Révolution (dagens Place de la Concorde) i Paris omkring 1793, under den franska revolutionens terrorvälde – en bild av hur dödsstraffet blev ett offentligt politiskt verktyg. Målning av Pierre-Antoine Demachy (1723–1807). Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

56 min

Den tidiga medeltidens höjdpunkter

Den tidiga medeltiden ligger mer än ett millennium bakom oss, och för många nutidsmänniskor är det en svårgripbar era, men än idag finns det gott om museer och platser där vi kan komma epoken nära. Oavsett om vi håller oss till Sverige eller om vi söker oss mot kontinenten eller brittiska öarna är det lättare än vi tror att komma perioden mellan romarrikets fall och vikingatiden in på livet.                I detta highlights-avsnitt rör vi oss från Hagia Sofia och Yerebatan Saray i Istanbul över de mosaikklädda kyrkorna i italienska Ravenna och de visigotiska votivkronorna i Spanien till fascinerande platser i Nordeuropa, som irländska Skellig Michael, Björketorpsmonumentet i Blekinge och bildstenshallen i Gotlands museum. Vi bekantar oss med intakta verktygslådor från södra Norrland, en Buddhaskulptur från Helgö i Mälardalen, den karolingiska klosterporten i tyska Lorsch, Sutton Hoo-fynden från England och de undersköna bokilluminationer som kan beskådas i montrar i Dublin och London.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om lämningar efter tidig medeltid och järnålder i dagens Europa, med djupdykningar om många föremål och platser.Bild: Yerebatan saray, eller Basilikacisternen, efter restaurering. Fotografi av Kurmanbek (2022). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

45 min

När Ludvig XVI öppnade dörren för revolutionen (del 1)

År 1789 kollapsade det franska enväldet i en kaskad av politiska, ekonomiska och sociala omvälvningar. Reform efter reform gjorde året till en vattendelare i västvärldens politiska historia.Det gamla ifrågasattes, och visionen om en bättre ordning tog form. Kungar och adelsmän tvingades dela makt med fler – inte minst med en växande och allt rikare borgerlighet. Feodala privilegier avskaffades, och principer om mänskliga rättigheter slogs fast på papper. Världen skulle inte bli sig lik.Men varför hände det? Hur kom det sig att kung Ludvig XVI till slut sammankallade generalständerna – den franska ståndsförsamlingen som inte hade mötts på mycket länge – och därmed släppte loss krafter som snart hotade att krossa monarkin? I efterhand kan beslutet framstå som ödesdigert. Några år senare avrättades både Ludvig XVI och Marie Antoinette med giljotin.Och vad fick de missnöjda folkmassorna i Paris att inte bara invänta förändringar, utan att själva ta initiativet – beväpna sig och storma den gamla fästningen Bastiljen den 14 juli 1789? Det är den händelsen som ligger till grund för att Frankrikes nationaldag firas just den 14 juli.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om franska revolutionens första skede: varför revolutionen bröt ut och hur den tog sig uttryck innan utvecklingen spårade ur i skräckvälde.Bild: Stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, en symbolisk startpunkt för den franska revolutionen och monarkins maktförlust. Målning av okänd konstnär. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

50 min

Fornborgarnas hemligheter

Fornborgarna påminner oss om att folkvandringstiden och vendeltiden kunde vara fyllda av blodig dramatik. För nordiska bönder och deras hövdingar var det därför naturligt att lägga ned stora arbetsinsatser på att bygga svårintagliga bastioner – platser dit man kunde söka skydd i orostider.I det svenska kulturlandskapet finns en särskild fornminneskategori som brukar kallas fornborgar. Anläggningarna kan ligga på höjder och skyddas av stup och vallar, eller ligga på slätten och omgärdas av ringmurar. Flertalet anlades under järnåldern – särskilt under romersk järnålder och folkvandringstid – men flera har byggts om och använts även senare. De vittnar om ett av periodens mest grundläggande behov: försvar mot anfallande fiender.I vissa fall utvecklades även mer varaktiga bosättningar innanför murar och vallar. I dag kan många svenska fornborgar besökas, och några har blivit föremål för uppmärksammade arkeologiska utgrävningar – som Sandby borg på Öland, där spåren efter en massaker från folkvandringstiden har uppdagats. Ofta är fornborgarnas lägen dessutom idealiska för kombinerad natur- och kulturturism, som vid Torsburgen och Grogarnsberget på Gotland, eller Bore kulle (Borekulle) i Dalsland. Eketorps borg på Öland är delvis rekonstruerad och visar byggnader och miljöer från flera av borgens användningsfaser.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de svenska fornborgarna och den värld i vilken de uppfördes.Bild: Sandby borg, aerial view (Öland). Fotografi av Sebastian Jakobsson, 26 maj 2015. CC BY 3.0 (Wikimedia Commons).Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

37 min

Sanningen bakom de klassiska historiefilmerna

Många av filmhistoriens mest kända verk har historien som tema – Ben-Hur, Gladiator, Ivanhoe, Braveheart, De tre musketörerna med flera. Andra filmer har blivit så ryktbara att de själva har blivit en del av historien och omgivits av myter, vilket gör det svårt att skilja sanning från bluff. Hit hör inte minst några av de stora Hollywoodfilmerna på 1940-talet, som Casablanca och Riddarfalken från Malta. I det här avsnittet ger vi oss i kast med några av dessa filmer och granskar deras historiska aspekter i detalj.Särskilt intressanta är de individer som förekommer i filmerna. Har de funnits eller inte? När vi tittar närmare på flera av dem visar det sig snart att förvånansvärt många faktiskt har verkliga förlagor. När Orson Welles skapade huvudpersonen i Citizen Kane utgick han från tidningsmagnaten William Randolph Hearst, som fortfarande levde – och som försökte stoppa filmen när han förstod hur nära förebilden låg.I andra fall är det mer komplicerat. Tarzan har en förlaga – men inte i form av en verklig person, utan som en litterär föregångare: Mowgli i Djungelboken nämns ofta som en viktig inspirationskälla. Zorro är, åtminstone delvis, knuten till legenderna kring den mexikanske banditen Joaquín Murrieta. Men hur är det med Ben-Hur, Röda nejlikan och d’Artagnan – har de också funnits på riktigt?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om historia på film: vad är sant och vad är falskt?Bild: Ben-Hur-affischen från 1959, med Charlton Hestons Judah Ben-Hur i centrum och stridsvagnsloppet som filmens dramatiska höjdpunkt. Konst: Reynold Brown. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

56 min

Folket mot prästerna

Under den tidiga medeltiden formades en kultur som förenade högt och lågt i mötet mellan det lärda och det folkliga. En kultur som på flera punkter var långt ifrån okontroversiell. Prästerna ryste över folks vidskepligheter och såg till att fästa sina åsikter på pränt. I lagar, dikter, pedagogiska texter och till och med uppslagsverk gav sig skribenterna i kast med föreställningar om änglar, demoner, häxor, trollkarlar, spåmän, astrologer, djävulsdyrkare och allt möjligt annat som uppfattades som besynnerligt.Till de största fördomarna mot tidig medeltid hör att epoken var osedvanligt ”mörk”. Det är inte av en slump som den brukar kallas the Dark Ages på engelska. I detta ligger en bister förutfattad mening – att vi vet oerhört lite om perioden, att alltför få källor är bevarade för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hur folk tyckte, tänkte och levde. Men fördomen vilar på lös grund. Vi vet mycket mer än vi inbillar oss.I själva verket har vi mängder av källor, framför allt skrivna av präster och munkar, som skänker oss information om allt mellan himmel och jord.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den kreativa folktro som bredde ut sig i mötet mellan kristendomen och äldre religioner.Bild: Illustration av djävulen i Djävulsbibeln (Codex Gigas). Förmodat producerad av munken Herman (Hermannus Heremitus) under tidigt 1200-tal. Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

37 min

Josef II - kejsaren som ville reformera allt

Här och var i Europas historia finner vi kungar och kejsare som tycks ha levt flera sekler före sin tid – personer som varit malplacerade i sina egna miljöer, eftersom de försökt knuffa in sina riken i moderniteten långt innan undersåtarna varit redo. För 1700-talets del brukar vi kalla dem upplysta despoter, och få var mer upplysta – eller mer despotiska – än den österrikiske härskaren och tysk-romerske kejsaren Josef II.Josef var son till Maria Teresia och storebror till den franska drottningen Marie-Antoinette. Så länge modern levde hade han – till sin egen förtret – begränsat inflytande över politiken, men när hon dog 1780 fick han friare spelrum för sina idéer.Under de tio år som följde försökte han förändra nästan allt. Han drev igenom reformer som bland annat luckrade upp livegenskapen (1781), lade ned kloster han ansåg vara samhällsparasiter, effektiviserade administrationen och gjorde tyska till ett bärande förvaltningsspråk i delar av riket. Han reformerade även sjukvården och utfärdade toleransedikt som gav begränsad religionsfrihet åt icke-katolska grupper.Sammanlagt utfärdade han över 6 000 edikt och 11 000 nya lagar – en reformiver som saknar motstycke i europeisk historia. Ambitionen var att göra tillvaron bättre för alla, från fattiga bönder till byråkrater och generaler. Men Josefs undersåtar uppskattade sällan de välmenande förändringarna. Det Josef såg som vägen mot framtiden uppfattade andra som tyranni – och svarade med motstånd och, på flera håll, väpnade resningar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Josef II av Österrike – en av Europas märkligaste härskare genom tiderna.Bild: Kejsar Josef II (1741–1790), son till Frans I Stefan av Habsburg-Lothringen, porträtterad med krigsguden Mars – en bild av den upplyste envåldshärskarens maktideal under 1700-talet. Målning av Anton von Maron (1733–1808), signerad i Rom 1775. Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

45 min

Beowulfs sista strid: Myt, makt och mod i järnålderns Norden

Beowulfkvädet har bara överlevt i ett exemplar – handskriften Cotton MS Vitellius A XV (den så kallade Nowell-kodexen) – som i dag förvaras på British Library i London. I övrigt är berättelsen om hjälten Beowulf och hans kamp mot träskmonstret Grendel och dennes mor märkligt frånvarande i den skriftliga litteraturhistorien: många verk från samma tid levde främst i muntlig tradition och nådde aldrig fram till en handskrift som kunde bevaras.Att just detta manuskript råkade överleva till eftervärlden gör att vi i dag har tillgång till en kuslig och storslagen berättelse från Europas tidigmedeltid – en historia som annars hade kunnat gå helt förlorad. Och det är inte vilken historia som helst.Beowulfkvädet följer en hjältes liv: från ungdomens dåd i främmande land till ålderdomen, när Beowulf efter många år som kung slutligen dör av de skador han ådragit sig i striden mot en drake. Dikten är skriven på fornengelska, men handlingen är förlagd till järnålderns Skandinavien. Sagan vittnar inte bara om vilka envig mellan hjältar, monster och drakar som uppskattades i hövdingahallarna. Den avslöjar också vilka värderingar krigarna och deras herrar satte högst – och vad de fruktade allra mest. Det gör Beowulfberättelsen till ett mångfacetterat epos med både dramatik och eftertanke.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Beowulf och hans historia – ett av den tidiga medeltidens största litterära verk. Bild: Beowulf and the dragon – illustration av J. R. Skelton (1908), ur Henrietta Elizabeth Marshalls Stories of Beowulf (1908). Public domain via Wikimedia Commons. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

40 min

Fanns Jesus? Källkritik, mirakel och makten i Jerusalem

Jesus från Nasaret – kristendomens förgrundsgestalt – är en av världshistoriens mest kända, omdiskuterade och inflytelserika personer. För drygt 2,3 miljarder människor, alltså närmare en tredjedel av jordens befolkning, är han Guds son och historiens stora predikant och sanningssägare. Även den som vänder honom ryggen behöver förhålla sig till honom: det är svårt att förstå de senaste två årtusendenas västerländska kultur utan kunskap om Jesus och hans budskap. Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns de som hävdar att Jesus aldrig har existerat – har de en poäng? Vad var det som gjorde hans budskap så radikalt och hotfullt att myndigheterna i Jerusalem ansåg sig tvungna att gripa, förhöra, döma och avrätta honom? Hur kunde den lilla gruppen kring Jesus i Galileen på relativt kort tid utvecklas till en av det romerska imperiets mest dynamiska rörelser – och till slut bli en del av statens ideologi?Och hur ska vi förstå evangeliernas mirakelberättelser? Finns det belägg för de under som tillskrivs Jesus i Nya testamentet – att han gick på vatten, förvandlade vatten till vin och botade sjuka och förlamade så att de kunde resa sig och gå hem?I denna repris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Samtalet rör sig mellan obarmhärtig källkritik och nyfikna ”deckarspekulationer” kring uppståndelsens mysterium. Bild: Christ Pantocrator (Sinai) – en enkaustisk ikon från 500–600-talet, Saint Catherine’s Monastery, Sinai. (Obs: något beskuren.) Public domain via Wikimedia Commons. Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

49 min

Vampyrernas historia

Inget monster har haft lika stor framgång i romaner och filmer som vampyren. Under sistlidna två sekler har åtskilliga blodsugande ädlingar och förförare spritt död och förintelse omkring sig – lyckligtvis bara i fiktionens värld. Vår tids filmvampyrer har emellertid föregångare, vilka våra förfäder och förmödrar tog på största allvar. Vampyrens utveckling från våldsam gengångare till modernt massmediafenomen är lång och krånglig.Själva ordet ”vampyr” är serbiska och spreds över Europa i mitten av 1700-talet, sedan en rapport från en österrikisk militärläkare, som trodde sig ha bevittnat en smärre vampyrismepidemi, blivit läst över hela kontinenten. Detta sammanföll med upplysningstidens ifrågasättande av folkliga vidskepelser, vilket förklarar varför vampyrerna plötsligt blev mycket populära att debattera i vetenskapliga kretsar.Dessförinnan hade vi dock haft en lång historia av iakttagelser och diskussioner om gengångare, vilka i allt väsentligt var regionala varianter av de serbiska vampyrerna. För skandinaviskt vidkommande kan vi spåra gengångartron tillbaka till våra äldsta historiska källor, till exempel isländska sagor och Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Bockstensmannen, vårt mest kända svenska medeltida mordoffer, begravdes på ett sätt som vittnar om att mördarna fruktade att han skulle gå igen. Omvandlingen av dessa monster till dagens betydligt mer charmfulla bekantskaper – till exempel greve Dracula och Edward Cullen i Twilight – inleddes först under romantiken på 1800-talet.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vampyrer i historia och folklore.Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

53 min

Snillen och herrgårdar – svensk upplysning på 1700-talet

Under 1700-talet blomstrade Sveriges vetenskapsliv och herrgårdskultur. Inspirerade av impulser från omvärlden gjorde både landsbygdspräster, adelsentreprenörer och Uppsalas akademiker banbrytande upptäckter som lade grunden för en svensk upplysningstid. För eftervärlden är det framför allt Carl von Linné som kommit att symbolisera denna epok, men verkligheten var betydligt mer brokig – och rikare.Ett utmärkt exempel på tidens vetenskapliga pionjärer är Anders Celsius, känd för temperaturskalan som bär hans namn. För sina samtida var han ett universalgeni – han väckte beundran i hela Europa och deltog bland annat i den franska vetenskapsakademins expedition till Tornedalen, vars syfte var att fastställa jordens form.En annan banbrytare var Eva Ekeblad, som genom experiment visade hur potatis kunde användas till att tillverka både brännvin och puder. Potatisen var vid denna tid fortfarande en ny och misstänkt växt i Sverige – och Ekeblads upptäckter spelade en viktig roll i dess spridning.På den svenska landsbygden verkade samtidigt personer som Gustaf Fredrik Hjortberg, präst i Halland, som inte bara studerade botanik utan också experimenterade med elektricitet och deltog i ostindiefararresor. Och bland de driftiga brukspatronerna märks Peter Christoffer Cederbaum, verksam i östra Småland, som representerar herrgårdens roll som centrum för både produktion och vetenskaplig nyfikenhet.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om herrgårdskulturens betydelse och de svenska snillenas roll i 1700-talets upplysningstid.Bildtext: Linné i sin kolt efter resan i Lappland, kopia från 1853 av Hendrik Hollander Cz. efter ett original av Martinus Hofman målat 1737. Carl von Linné avbildas i samisk kolt och håller i handen blomman Linnaea borealis, som kom att bära hans namn. Public Domain Källa: University of Amsterdam WikipediaKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

47 min

Ostindiska kompaniernas guldålder

Sedan Vasco da Gama fann sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet drömde européer om att etablera handelsstationer i Asien och bygga upp rikedomar. Asiatiska varor som kryddor och siden kunde säljas med stor vinst i Europa, och under 1600-talet grundades därför statligt stödda ostindiska kompanier av Nederländerna, England, Frankrike och Danmark. Dessa monopolföretag syftade till att kanalisera handeln – och framför allt vinsterna – till sig själva.Men den verkliga boomen för ostindiehandeln kom under 1700-talet.Det fanns flera orsaker till uppsvinget. För det första försvårades handeln i Indien när stormogulernas imperium började falla sönder, vilket ledde till behovet av ökad militär och administrativ kontroll – något som i sin tur banade väg för det brittiska kolonialväldet. För det andra öppnades Kina för internationell handel genom den så kallade Kanton-systemet, där Guangzhou blev Europas port till Mittens rike. För det tredje breddades varuutbudet: från lyxprodukter till vardagslyx för den växande medelklassen i Europa.Te, kaffe, bomull och porslin blev storsäljare – varor som tidigare varit exklusiva blev nu tillgängliga för fler, samtidigt som vinsterna ökade. Den snabbt växande konsumtionen förvandlade handeln till en vinstmaskin.Naturligtvis ville även Sverige vara med i detta globala handelsnätverk. År 1731 grundades Svenska Ostindiska Kompaniet, som kom att bli ett av de mest framgångsrika företagen i svensk historia. Fartygen gick från Göteborg till Kanton och återvände med laster som förändrade både ekonomi och vardagsliv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om ostindiska kompaniernas guldålder – en tid då fartygslaster med te och porslin förändrade världen.Bildtext: Hamnmotiv med handelsfaktorier i Kanton (Guangzhou), Kina, osignerad omkring år 1800. I bilden syns djonker i hamnen samt fyra nationsflaggor som markerar olika handelsstationer under den tid då Kanton var Kinas enda officiella handelsport mot väst.Public Domain Mark (PDM). Källa: Sjöhistoriska museet, identifikationsnummer S 4886.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

45 min

Upplysningstiden – idéerna som förändrade världen

För många historieintresserade är 1700-talet nära förknippat med den europeiska upplysningstiden. Det var då, menar många, som människor började vända vidskepelse och okunnighet ryggen och i stället sätta sin tro till förnuft, vetenskap och framtidstro. Upplysningens centrala gestalter – tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau – har därför blivit självklara inslag i den historiska allmänbildningen.Men vad var egentligen upplysningen? Här går meningarna isär. Vissa forskare betraktar den som en i huvudsak fransk elitkultur, förankrad i Paris salonger och utan djupare folklig påverkan. Andra ser upplysningen som en bred intellektuell rörelse som genomsyrade hela Europa, med inflytande långt utanför aristokratin – inte minst i borgerliga kretsar i England, Sverige och andra delar av kontinenten.Begreppet upplysning omfattar dessutom en rad samtidiga fenomen: religionskritik och begynnande sekularisering, jordbruksreformer, liberalismens första uttryck, den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskapliga upptäckter, politiska idéer om maktdelning och samhällsomvandling – från reformistiska envåldshärskare till utopiska socialister – samt en stark vilja att sprida kunskap, bildning och folkbildning.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om upplysningstidens komplexitet och mångfacetterade arv – en idérevolution som fortfarande präglar vårt samhälle.Bildtext: Les salons au XVIIIe siècle, målad av Anicet Charles Gabriel Lemonnier, visar en litterär salong i upplysningstidens Frankrike där intellektuella och aristokrater samlas för samtal och idéutbyte. Salongerna spelade en central roll i spridningen av upplysningsidéer och formandet av den offentliga opinionen under 1700-talet. Wikipedia (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

47 min

Rule, Britannia: Ett nytt Storbritannien föds

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

47 min

Golem och Nessie och andra moderna myter

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har utomjordingar verkligen landat i Roswell och Ängelholm?Frågorna är många. Och även om de flesta av oss avfärdar berättelserna som fantasifulla myter, fortsätter de att väcka fascination, spekulationer och nya teorier.När vi granskar dessa myter närmare visar det sig att de påfallande ofta är av mycket sent datum. Ett talande exempel är föreställningen om fredagen den 13 som en olycksdag. Enligt en seglivad berättelse går kopplingen tillbaka till Jesu sista måltid, där Judas Iskariot var den trettonde vid bordet – vilket i sin tur skulle ha lett till korsfästelsen på långfredagen. Men faktum är att ingen betraktade fredagen den 13 som otursförföljd före andra hälften av 1800-talet. Den verkliga explosionsartade spridningen av myten skedde först på 1900-talet.Samma sak gäller det berömda Loch Ness-odjuret. Den skotska turistindustrin påstår gärna att observationer av monstret går tillbaka till 500-talet. Men när vi undersöker källorna noggrant visar det sig att intresset för "Nessie" tog fart först på 1930-talet, då massmedier började rapportera om märkliga iakttagelser i sjön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om moderna myter – fascinerande föreställningar som ofta tas för sanningar, men som i själva verket uppstått först i modern tid.Bildtext: Golem och rabbi Löw avbildad på Madame Tussauds i Prag. Golem är en central gestalt i centraleuropeisk judisk mystik och folklore, ofta kopplad till 1500-talets Prag. Legenden belyser teman som skaparkraft, ansvar och gränsen mellan mänskligt och gudomligt. Foto: Edelmauswaldgeist – Eget arbete, licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

53 min

Episoder

Följ med till vikingarnas riksblot

Diktatorer genom seklernas gång

Vikingarnas kolonisering av världen

Vägen till svensk midsommar

Vikingarnas största bragd

Skräckväldet: när den franska revolutionen spårade ur (del 2)

Den tidiga medeltidens höjdpunkter

När Ludvig XVI öppnade dörren för revolutionen (del 1)

Fornborgarnas hemligheter

Sanningen bakom de klassiska historiefilmerna

Folket mot prästerna

Josef II - kejsaren som ville reformera allt

Beowulfs sista strid: Myt, makt och mod i järnålderns Norden

Fanns Jesus? Källkritik, mirakel och makten i Jerusalem

Vampyrernas historia

Snillen och herrgårdar – svensk upplysning på 1700-talet

Ostindiska kompaniernas guldålder

Upplysningstiden – idéerna som förändrade världen

Rule, Britannia: Ett nytt Storbritannien föds

Golem och Nessie och andra moderna myter

Historia.nu med Urban Lindstedt

Slott och krona

Seriemördarpodden

Historiska Brottslingar

Krigshistoriepodden

Militärhistoriepodden

Historien om

Vetenskapsradion Historia

Podventory-innsikt

Episoder

Följ med till vikingarnas riksblot

Diktatorer genom seklernas gång

Vikingarnas kolonisering av världen

Vägen till svensk midsommar

Vikingarnas största bragd

Skräckväldet: när den franska revolutionen spårade ur (del 2)

Den tidiga medeltidens höjdpunkter

När Ludvig XVI öppnade dörren för revolutionen (del 1)

Fornborgarnas hemligheter

Sanningen bakom de klassiska historiefilmerna

Folket mot prästerna

Josef II - kejsaren som ville reformera allt

Beowulfs sista strid: Myt, makt och mod i järnålderns Norden

Fanns Jesus? Källkritik, mirakel och makten i Jerusalem

Vampyrernas historia

Snillen och herrgårdar – svensk upplysning på 1700-talet

Ostindiska kompaniernas guldålder

Upplysningstiden – idéerna som förändrade världen

Rule, Britannia: Ett nytt Storbritannien föds

Golem och Nessie och andra moderna myter

Lignende podkaster

Historia.nu med Urban Lindstedt

Slott och krona

Seriemördarpodden

Historiska Brottslingar

Krigshistoriepodden

Militärhistoriepodden

Historien om

Vetenskapsradion Historia

Podventory-innsikt